Till skillnad från sin syster har Edvard sovit gott. Han har vaknat var 3-4 timme och ätit men direkt somnat om. Sedan någon vecka tillbaka är vi nu igång varje timme natten igenom, inte fasen är ungen hungrig men eftersom han inte tar napp och inte vill vyschas så står Andreas chanslös. Bara bröst hjälper och det börjar slita lite på mig kan man säga.
På dagtid äter han inte alls lika ofta och vi har startat lite försiktigt med gröt på kvällen (i Norge har de inte välling vet ni) men det verkar inte hjälpa.
Vi har ofta pratat om att det är så skönt att slippa den där förlamande tröttheten den här gången. Den där tröttheten som gör att man mår fysiskt illa, att stubinen blir superkort och att man till slut inte vågar köra bil. Men man skall inte vara så snabb - nu är jag där igen...
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar