Nytt ord igår kväll...

Mamma, var är pappa?
Pappa är på jobbresa i Gøteborg.
Gøteborg, paus en stund - mormor?
Ja där mormor och morfar bor.
Vi är hemma?
Ja vi är hemma och pappa sover hos mormor och morfar.
Lång paus - urettferdig...

Samtalet øver.

Bygga koja

När hypotesen kommer allt før nära.

I helgen var jag och mammorna från BiMgänget på hyttetur til Ombo ute i en av fjordarna här i regionen. En snäll svärmor lånade ut sin hytta till oss och vi fyllde bilen med mat, spel och vin och hivade glatt ut bilstolar och vinkade ”ha de” til fäder og barn før en husmorssemester i 36 timmar. Solen sken och vi åt ute, solade och gick tur i skog och mark. Hrm ja, några tog en joggingtur och några fick rätt och slätt hänga längst bak med gravvon, otroligt skønt var det i alla fall. Massa goda samtal, frisyrtester och internkurs i smokey eyes make-up fyllde på vartenda førråd av värme, vänskap och glädje. 

I den här gruppen pratar vi om allt och inte bara det som är behagligt utan det är väldigt okej att komma med sina nojor, frågor och bekymmer. Det blir inte bortviftat, det kommer inte vidare och ingen skall känna sig dum som frågade. Men det øppnar ju såklart før en viss grad av morbiditet då vi alla har tankar som inte alltid är realistiska eller trovärdiga, speciellt när det kommer till våra barn och oron før dem. I bilen på vägen hem hamnar vi i diskussionen olyckor, vad sker om jag dør, om båda vi føräldrar dør, skall man åka olika plan på semestern osv. Vi konkluderar med att man gott kan flyga ihop, det är ju turen till flygplatsen i bil som egentligen är farlig. Vi har också lovat att ta vara på varandras barn så de aldrig hamnar i händerna på barnevernet om våra familier inte skulle klara/ønska att ta på sig uppgiften med att fostra dem och älska dem som likvärdiga med sina egna barn.  

Med det liggandes som en skøn varm filt runt kroppen sitter vi alla i bilen och hoppas hinna hem innan barnen lägger sig så søndagen inte går utan en kram och en klibbig puss från dem som betyder mest. Irritationen kommer snart när vi hamnar i en bilkø som står stilla och vi får vända och køra en timmes omväg. Men när vi inser att olyckan med en far och två søner slutat med att en mor førlorat sin man, har ett barn i helikopterambulans på väg till Bergen och ett annat på sjukhuset i Haugesund blir det stilla i bilen. Sena eller inte sena, vi kommer komma hem ikväll. Vi hinner kanske inte få den där kramen men vi får en imorgon, och dagen efter det, och mest troligt ännu en dagen efter det.  

I samma minut som vi skrattat åt våra tokiga tankar på ting som kan ske så sker det med en annan mor, på riktigt, mattan rycks undan, katastrofen inträffar. Så ta det där samtalet med dina nära och kära, våga uttrycka dina ”vad sker om…” tankar. Med størsta sannolikhet kommer du bli gammal och grå och dina barn bli både rynkiga, gamla och føräldrar själva en dag. De allra allra flesta av oss dør inte i katastrofer men ibland kommer det bara alldeles før nära. I en liten stad som Haugesund är det ju också mest troligt att en barnfamilj i vår ålder är någon vi känner så oron var såklart där tills de släppte namnen på offren, och det var det. Andreas och jag kände dem inte men de var kollegor till en av oss i BiMgruppen. 

Inatt när Ella kom in till mig førsøkte jag inte en gång leda henne tillbaka till hennes säng. Drog henne nära, nära och kände hur mitt ännu ofødda barn knuffade lätt i ryggen på min førstfødda och kände hur det fanns gott om plats før oss alla under mitt täcke i mina armar.

Gravidhälsa

Se på den då, brunostknäcken i frukostpåsen har fått sällskap av morotsstavar. Lyssnar du noga hør du den feta damen sjunga...

Coolaste Ella i stan eller Paris Hilton tendenser?

Vi satt vid bardisken i køket och pratade lite Ella och jag, hon fann pappas solglasøgon och konstaterade att de passade ju precis. Ville gärna posera med den fina vattenflaskan hon fått av Peter och Sander också.

Å ja, prinsessekjolen åker på i stort sett varje dag när vi kommer hem från dagis...

Ylverton tar sin plats

Insåg i morse at outfiten matchade ett inlegg på bloggen från när jag väntade Ella. Så här kommer den till er som inte ser mig så ofta - magen! Den är større och kom mycket snabbare andra gången. Nu är vi i 27:e veckan och har inga problem å matcha 33 veckor i 2009 vad gäller storlek.

Jaja, jag tycker nog ända att den är fin jag.


Nedan 33+4 2009

Två års arbete

... och nu är det klart, beställt och på väg. Jag har blivit førälskad i fotobøcker sedan jag gjorde Ellas førsta år och Brøllopsboken, och har nu jobbat med en Familjebok åren 2010-2011. En per år är väl lite over kill.

Andra fotobøcker
Så nu är det bara att bita tag i boken "Familjen Åberg 2012-2013"... vad gjorde jag førr på kvällarna...

Åh nu gleder jeg mig!

Dagens stupstock

Joda, offentligt prygel fungerar. Vi går nu upp samtidigt på morgonen och när mor och dotter kommer ner påklädda i køket ligger frukostmackorna klara.

Till Andreas førsvar så har jag lovat nämna att han minsann lagar middag och diskar varje dag när Ella ser på barne-tv och hans gravida hustru lägger upp føtterna i soffan. Så var det sagt också!

Hormoner, utmattning och stress

Imorse fick jag nog och skrämde familjen med mitt førsta ”breakdown”.
Tung arbetsbørda, stress, dålig sømn och utmattning tog ut sin rätt.

Efter en natt med mycket upp och ned med rastløs unge (førsøkte knuffa upp min man men han låg kvar och hoppades nog det ”skulle gå øver”) fortsatte morgonen i samma färg. Så när jag stått upp med min dotter, kastat på mig klæderna och står och lagar frukostpaket med en grinig konstant gnyende unge runt benen så brast det. Min morgontrøtta man som bekvämt brukar stiga upp ett par minuter efter oss och smyga in i duschen medan jag tar klädfighten med min dotter gjorde det även denna morgon (Ja nu får han peppar men så är det faktiskt… ) och NU FICK JAG BARA NOG!

Men smørkniven i handen, smulor på trøjan och tårarna sprutade tog psykbrytet øver. Den sutrande ungen slutade genast hyla, gick upp och drog sin far ur duschen och de lyckades båda klä sig och komma ner utan så mycket som ett pip.

Är det verkligen detta som skall till?

Jordskjelv i Haugesund

Igår upplevde vi vår førsta jordbävning. Stod i badrummet med høften mot handfatet när jag kände att det skakade till. Det var ju inte mer än att jag tänkte att Andraes (som var sur før att jag inte støttar hans garderobsprojekt) smällde i en dørr eller så. Men när han kom upp trappan och undrade om jag kännt det så førstod vi det var något mer.
Mycket riktigt - en jordbävning.
En California-bo skulle skrattat åt oss men vi tyckte nog det var lite spännande.

Läs mer här. http://www.h-avis.no/nyheter/skjelvet-malt-til-3-5-1.7129395

Storjenterum

Nu är vi igång.

Tapet nedriven - check
Underlagsfärg påmålat - check
Lister bortknäckta - check
Allt rot från gätrum stuvat in i sovrummet a la bo som "horderers" - check
Nytt golv innkøpt - check

Spackling och slipning - ikke check
Val, innkøp och uppsättning av tapeter - ikke check
Läggning av golv - ikke check
Innkøp, kapning och montering av lister - ikke check
Innkøp och krativt arbete ang. inredning - ikke check

Det är en bit kvar...

Det dåliga samvetet...

Efter 12 timmars sømn och McDonalds til lunch, nu finns det ingen återvändo - det blir simmning i eftermiddag!

Lördag hos fam Åberg

Startade dagen kl 8 av att Kjersti stod i dörren, bilen klar och listorna skrivna - IKEA tur!

För oss betyder IKEA-tur 500 kr, två timmars ditresa (varav en del med färja i mycket gungigt vatten...) två timmars shopping, en timmas lunch och två timmars hemresa. Ibland är det kanske tur att det inte er varken enkelt eller billigt. Hur som helst så står Andreas gladeligen över och är tacksam för att Kjersti delar min fabless för dette varuhus.

De bygger om och vi fick väl inte helt tag i det vi skulle men rasande trevligt är det i alla fall.

Så klockan sju skickade jag Andreas på bio, gjorde Ella sovklar och lät dvd:n läsa godnattsaga. Klockan halv nio sov mor och dotter stilla hela vägen till morgon.

Vad pappa hittade på har vi fortfarande ingen aning om, han kommer nog snart ned till frukost och berättar. :)

Grattis på fødelsedagen!

Ser ni den mannen här. Han är snyggare, smartare, genrøsare än någon annan man jag någonsin møtt. Idag fyller han år och det finns inget jag kan ge honom som på något sätt speglar den fantastiska pappa, man och livskamrat han är. Grattis på fødelsedagen Andreas!

Brennkopper

Lille kämpen vår har efter många friska månader lyckats få något så nesligt som brennkoppor. Lilljenta är stark som en oxe så hon har varken feber eller blåsor men är rødflammig och ser ut som en finnig tonåring. Det är ju inget farligt, varken før henne eller oss men så trist och så smittsamt och dagis är inte lov alls. Eftersom jag ligger och pøser på ett hotellrum i Oslo är det Andreas som fixar läkarbesøk, mutar in medicin och førsøker få dagarna att gå med en pigg och "frisk" dotter som inte alls känner sig sjuk. Med massor av jobb och sjukt barn ångrar jag bittert att vi flyttat så långt från besteforelde man kan komma...