Härlig norgesöndag

Ella, Kjersti, Ulrik, Ina, Selma och jag startade dagen med ännu en promenadtur till Kringsjå i morse. Bättre väder men kallt idag. Denna gången skippade jag vagnen och bar på knubbisen min istället. God trim för mamma är slutsatsen.

Efter två timmars underbar middagslur för både Ella och mamma så var det bara att sätta på söndagskjolen och cykla iväg till Trond och Ingebjörg på fin söndagsmiddag. Det bjöds på äkta nypressad äppelmust från Hardanger, helstekt lammelår och äppel- och päronpaj till efterrätt. Nu sitter Ella och jag och pöser i soffan till Emil på TV och Andreas har dratt på fotboll.

Helt enkelt en väldigt fin och väldigt norsk söndag.

Underbara höst

Det är nu hösten är som bäst. Luften är klar, träden har 1000 starka färger och himlen är blå. Det är kallt men inte slaskigt. Nu är det bara så vackert!

Skinnet mormor hade med sig från Sverige ligger i vagnen på dagis och fleeseoverall är inköpt. Blir vi nu bara av med höstförkylningarna så er allt topp!

Nu har vi sett bilderna

... en del blev riktigt coola och vi skall nog finna några guldkorn där vi båda ser åt samma håll och har ögonen öppna. Kan bli svårt att välja.

Det jag inte riktigt förstår är hur jag kunnat gå genom hela min bröllopsdag med ett löshår som sticker ut i en annan färg? Lite pinsamt men ok, om det inte var någon som sa nåt så var det antingen riktigt styggt eller ingen som tyckte det var viktigt. Jaja, det är inte lätt att vara kontrollfreak...

Pirrigt

Ikväll klockan åtta kommer fotografen och visar bilderna från bröllopet. Det skall bli riktigt kul!

Norsk söndag

I morse hade jag bestämt träff med Kjersti, Ina och kidsen för att gå tur i Djupadalen. Dimman låg som mjölk över skogen men klockan nio drog vi i alla fall iväg och det blev en fuktig men fin tur.

Lycka

Jag har nu varit gift med världens snyggaste kille i exakt en vecka. Mannen hjälper vänner att riva en skorsten och Ella och jag har gymmat, gått i solen och nu somnade hon en stund.

Då fick jag äntligen chansen att sätta mig i ensam stilla ro och plocka fram den otroligt fina scrapbook (heter det så?) eller som jag skall kalla den från och med nu; "En stor lila bok med kärlek", som jag fick på bröllopet.

Jag har gråtit, skrattat, ryst och njutit. Vilken underbar gåva, vilka fina ord och bilder (nåja) och vilket otroligt arbete ni alla lagt ner. Jag har de bästa vännerna en människa kan få och det gör mig också till den rikaste människan i världen.

Är det något jag lärt mig som vuxen, mamma och till slut fru, så är det att det dyraste vi har är tid. Att få någon annans tid, någon annans uppmärksamhet och omtanke, att få vara i någons tankar under den tid det tar att sy ihop möhippor, göra kollage, leta bilder, skriva fina texter och inte minst, tiden det tar att resa till världens ände, det är den största gåvan av dem alla.

Tack igen för er tid!

Nu ær vi gifta!

Fantastiskt stort tack til alla som var med och gjorde vår dag till en helt otrolig upplevelse!

Vi har nog inte helt hunnit tænka igenom dagen som såklart gick alldeles før fort. Det vi har med oss i hjærtat er i alla fall massor med kærlek, fina tal och varma kramar.

Vi kænners oss otroligt tacksamma och glada att ha så underbara vænner och så fina generøsa familjer. Om vi kanske var lite hysteriska i vårt tackande på kvællen så var det bara før att lyckan låg utanpå kroppen och orden inte ræckte till.

Nu længtar vi efter att sætta oss i soffan, se igenom bilderne som kommer eftersom och blæddra igenom underbara fotobøcker, pærmar och hælsningar i gæstboken.

Och snælla ni, æven om vi kanske inte er lika snygga varje dag så står dørren alltid øppen och kaffet står på som kom igen!

3 dagar kvar

SHIT 3 DAGAR KVAR!!!!

Närå, det är lungt. Det mesta har fallit på plats de här sista dagarna så nu kan vi (läs jag) snart slappna av. Andreas har fått tag på en ny sångerska till kyrkan, jag har fått en hästkur med mediciner för att få öronen och hörseln på plats igen och mamma har dykt upp och tar hand om barn, hus och hem, oootroligt skönt.

Så en arbetsdag kvar sen blir det bara lööööv.

Reflexer - så otroligt bra

Søndag morgon och Ella och jag sitter i sandlådan i de nya fina regnklæderna från mormor. Halvregnigt javisst men var det verkligen så mørkt. Jaja, vintern nærmar sig.

Leva i en bubbla

Jajemen, dubbelsidig øroninflammation och två sprængda trumhinnor.

Ni får prata høgt till mig på brøllopet...