To boldly go...

Som arbetslös i en håla som Haugesund får man faktiskt anstränga sig för att hitta något att göra. Eftersom jag inte känner någon här finns det varken mammalediga och studernade kompisar att fika med, ingen bio på dagtid, inga gamla kollegor att luncha med och ja, ni förstår. Jag cyklar runt en del och kollar närområdet men även det känns gjort och ganska klart. Nästa kommun börjar bli lite långt att cykla till och vädret skiftar mellan regn/snö/hagel/sol på mindre än en halvtimma ibland.

Hittade ett badhus, det har bara saltvatten i bassängen men det hade ju inte gjort så mycket om det var öppet någon gång. Mellan 20:00 och 21:00 brukar det vara öppet. En gång i veckan, onsdag, kan man gå en timma mitt på dagen. Ja där föll det bort.

Så förutom att söka jobb som tar kanske en timma om dagen har jag gett mig in i ett för mig tämligen orört område, köket. Inte minst är det kul att gå runt i butiker och försöka hitta lite mer "ovanliga" ingredienser (det tog fyra affärer och 30 minuters cykeltur till Ica Maxi för att hitta kikärtor) och lista ut vad de heter på norska. Jäst heter gjaer och verkar omöjligt att hitta i färsk form men det är ju inget måste (att degen inte jäste berodde nog inte på jästen).
Förra veckan bakade jag smal-semlor med egenhändigt gjord mandelmassa och lagade falafel från scratch. Kaigata luktade som ett helt gatukök men falafelklumpar blev det.
Ibland går experimenten bra, ibland inte men Andreas som förstår att min mentala hälsa hänger på detta tuggar, sväljer och säger att allt är jättegott. Vi betalar alla ett pris för flytten till Haugesund...