Snart ær det helg!!

Tjoho, nu ær det snart helg. Jag gillar mitt jobb men just denna helgen hænder det massa kul så det toppar nog ændå.
Ikvæll blir det træning (før att samla extra kalorier :)) och drinks med Hege, lørdag och søndag blir det "kick off" med Ravnafloke. Vi skall testa ny utrustning och fræscha upp minnet på klættringen, linbanor och båtar. Sen ær det mat, badetunnor utomhus och sova i gammal festning som gæller. En aning kallt att sova sovsæck i betongbunker nu nær snøn ligger kvar kanske men det blir långkalsonger på.

Om jag inte visste bættre har nog denna gamla citytjej hittat nya intressen.

Go helg på er allihop!

Inspirerande vænner

I påsk træffade jag bland annat två fantastiska vænner som nu var snyggare æn någonsin. Båda har precis som jag och många andra haft några extra kilon som envetet klistart sig till kroppen men en dag bestæmt sig før att nu er det nog. Den ena skall gifta sig, den andra ut i arbetslivet efter længa studier. Bra skæl som måste gett riktigt bra motivation før de såg bara helt fantastiska ut efter att ha tappat næstan 10 kg var. Och det ær ju inte bara midjan som var smalare, de glødde och strålade sådær hærligt som bara lyckliga och sjælvsækra kvinnor kan. De gillade sina nya kroppar, och det syntes!

M hade anvænt sig av Viktklubb på Aftonbladet och C hade mixat vanliga måltider med pulver-ersættning. Begge har økat på motionen utan att ta i så de spricker. De har valt att ændra sættet de æter och rør sig utan att ge avkall på allt av livets goda. Snacka om inspiration!

Sagt och gjort, igår skrev jag in mig på viktklubb, skrev ut massa recept som Andreas fick vara med och tycka till, drog sedan och handlade och lagade mat och bakade. Nu hoppas jag bara att motivationen håller i sig før då skall året sluta på -14. Håll tummarna!

Er genant medveten om att jag hænger ut mig sjælv hær men har jag lovat det infør alla dyrt och heligt så blir det førhoppningsvis svårare att børja fuska.

Påsken kommer, påsken går

Det har varit lite tyst på Haugesundsfronten ett tag. Vi ligger inte hemma och tittar på våra guldringar, hur lockande det æn kan låta, utan vi har varit på skickelig påskeferie i Sverige. Utlandssemester!

Vi kørde øver fjællet, fullpackade med filtar, snøskyffel, snøkjedjor, tidningar, fika och ljudbok, væl utsøvda, fruktade det værsta.

Efter 9,5 timmar var vi framme på Væsteræng (utanfør Uddevalla), med urdrucket kaffe, orørda snøkjedjor och halvvægs genom ljudboken. Gick oerhørt smidigt med solig himmel och lite trafik, vad hænde med den rysliga påsktrafiken som skulle knæcka oss?

Men det var bara etapp ett, det var sedan den stora ruschen børjade. Vi har inte varit i Gøteborg sedan augusti och ville såklart hinna træffa alla næra och kæra så mycket och så længe det gick. Så med ett konstant dårligt samvete och korta stopp kramade vi oss genom familjen och kompisarna. Vi kan bara lungt konstatera, vi måste hem oftare...

15 mars

Ibland måste jag nypa mig i armen för att förstå att livet kan faktiskt vara bara så bra som det är just då.

I fredags kväll var Andreas lite stirrig, ville absolut gå ut och äta på den finaste köttrestaurangen i Haugesund och klädde till och med om efter jobbet. När vi ätit ville han inte gå hem, när vi tagit en dessertdrink och kommit hem ville han inte gå och lägga sig. Jag tog på pjamasen och skulle borsta tänderna när han stoppade mig och började klirra i köket. Hade jag tänkt till kunde jag ju gjort det enklare för honom men jag var inte med på båten alls. Det visade sig att han försökte förhala tiden till efter midnatt för då var det på dagen 5 år sedan vi träffades. Han tyckte det var en utmärkt dag att fråga mig om jag ville bli hans fru. Jag håller med!

Energi ær væl aldrig dårligt eller...?

Idag blev jag bland annat kallad ett kreativt och entusiastiskt fyrverkeri som ibland har styrpinnen lite dårligt førankrat i snøn.

Jag væljer att tolka det på ett bra sætt. Vi kan kalla mig optimist också...

Non country for old men

Vi var och såg denna igår kvæll. Vilken sørja, vilken skit.

Vad ær det som gør att vi dyrkar och prisar lågmælda psykopater, samhællets avskum och kallblodiga mørdare som inte bryr sig om vem de tar livet av. Mænniskor utan samvete, utan medkænsla, utan stoltheten av att gøra godt. Vad ær det som gør att vi i film på film prisar dessa mæn, framstæller den som ensamma "hjæltar" på viktiga uppdrag. Vi får dem att framstå som coola, kontrollerade, fruktade och inte minst respekterade.

Ær det inte just de egenskaperna många mæn i vårt samhælle idag ønskar sig mer æn allt annat nær nær de lever utan jobb, pengar, utbildning,osv . Kontroll och respekt ær något vi våldtar och dødar varandra før idag, det behøver varken ha med pengar, droger eller annat att gøra.

Jag vill inte låta som den gamla filmvålds-censuren och ær inte mot att kunna sænda våld som underhållning (hur mærkligt det æn låter nær man skriver det i ord) eller en blodig skræckfilm. Vældigt få av oss flyger jaktplan under broar medan vi ropar yippi-kay ey eller klær ut oss i skidmask och jæmnar ut ett ungdomslæger till sista blodsdroppen. Men många och åter många unga mæn mørdar, våldtar, skadar bara før att visa att de har en plats i samhællet, att de ær någon att rækna med, att de kan få respekt. Det ær ingen underhållning.

Idag är det ingen vanlig dag

... för idag är det Andreas födelsedag!

Världens mest generösa, tålmodiga, smarta och snygga kille fyller 29 år idag.

Jag önskar det fanns någon present i världen som kunde komma i närheten av att förklara hur viktig han är i mitt liv och hur oerhört tacksam och glad jag är att han finns vid min sida. Men det gör det inte så vi får nöja oss med fotbollsmatch, smörgåstårta med kompisar och söndagsbio.

Men nästa år, då smäller det den 9 mars!

Blomsterprakt

Tænk vad enkelt det kan vara. Før två veckor sedan køpte jag lite liljor och stællde på skrivbordet. De ær fortfarande fina och varje gång jag ser dem blir jag lite gladare æn jag var innan. Ær inte det lite billig lycka før 60 spænn så ær inget det.

Så fredagens lilla vardagslyx-rekommendation, unna er lite blomsterprakt och njut!

...och så var den øver

Idag vaknade vi till något konstigt fenomen som vi inte riktigt vet vad det ær. Ett konstigt skarp ljus som liksom kommer från himlen som en stor lampa. Øgonen rinner och det er varmt i luften. Snøn var bara borta, likaså regnet. Konstigt...

Och så kom vintern!

Den 3 mars blev det vinter i Haugesund. Till de flestas bittra erfarenhet, en vecka efter vinterferien (sportlovet).

I hela tre dagar nu har det varit vitt på marken, sol och snøstorm væxlar sin nærvaro ett par gånger om dagen och det ær bara 3+ grader. Jag kan inte annat æn tycka det ær vackert!

Generalförsamling i borättslaget

Förra veckan var Sara och Jag på generalförsamlig för borättslaget, det är norska för årsmöte bostadsrättsföreningen. Det var vi två samt 4 andra bostadsrättsinnehavare. So far so good. Problemen börjar när en av delagarna på mötet har bestämnt sig för att nu minnsan er det dags för henne att få ta del av den enorma renoveringskassan som borättslaget har, (per dags dato: ca 7000Nok).

Kärringen, ursäkta uttrycket, har minnsan bott i samma lägenhet i 50 år, och nu er det verkligen dags för henne att få asfalterat utanför hennes oppgång, inte för att det enligt mig (inte någon annan heller) behövs, utan för att enligt hennes egen utsago, hon skall snart dö, och därmed er det inte mer än rätt att hon skall få en bit av renovereringskassekakan innan detta oundvikliga sker.

Sara blev tyvärr tvungen att gå innan mötet var slut, vilket innebär att jag finner mig själv i den situationen där jag måste ta egna beslut och samtidigt stå för de besluten. Sådant brukar sluta i någonform av kaos. Så helt utan större inblick eller minne av finner jag mig själv invald i styrelsen för en period över två år.......

Så nu blir det hyreshöjningar.....och innförandet av allmänn flaggdag i bostadsrättsföreningen den 6 juni.