Andreas har varit bortrest och begravt sin fina farfar Arvid och min mamma kom för att stötta upp här hemma när han var borta. Och en jäkla tur var väl det!
Lagom till hon kom och Andreas åkte blev både Edvard och jag störtsnuviga med sömnbrist och trötthet som följd. Ella är pigg, trotsig och aktiv som en 3.5 åring skall vara och situationen hade varit tuff utan hjälp.
Nu börjar vi komma ut på andra sidan och imorgon skickar vi hem mormor med massa sköna baciller i bagaget (förlåt...). Tack!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar