Stackars Gilbert. Sedan han kom hit i påsk har vi sett att han varit lite svart och prickig under hakan. Vi tänkte mest att han gått för nära ett ljus och svett håret litegrann. Men det försvann aldrig och för några dagar sedan såg vi också att han tappat håret på "knäna" och en fläck på halsen. Blev lite hypokondrisk å hans vägnar och idag var Andreas hos vetri..., vetere... öh... kattdoktorn med honom. Det var lika bra att passa på att ta årets pest-spruta och kolla tänderna när han ändå var där så det blev en ordentlig check-up. Det svarta kunde vara acne (kattacne har ni hört på maken) men han tog ett prov i alla fall så vi får se. Fläckarna kunde vara allergi eller eksem trodde han så vi har fått tabletter han skall ta morgon och kväll i 10 dagar nu. Hoppas verkligen att det blir bättre för alternativet är att han är stressad och deprimerad.
Jag känner mig som en ond människa men jag kan inte se mig själv åka till en katt-terapeut en gång i veckan för att killen är deprimerad. Vad kallar man det, hemma med sjukt barn...
Hur som helst verkar han precis som vanligt, äter och bajsar som en mellanstor hund så det är nog eksem ändå. Vi håller tummarna.
torsdag 24 maj 2007
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar