Årskrönika 2008

2008 - ja hur sammanfattar man det? Vi satt igår och filosoferade lite över allt som hänt under året. Det har lätt varit ett väldigt bra år.

Andreas har fått ordentlig skjuts på karriæren, gillar det han gör och kunskaper har fördjupats. Han trivs med både uppgifter och kollegor. Jag har landat i mitt nya jobb och har vant mig vid en mer normal jobbsituation. Inget omvälvande jobbår utan mer som året då det stadgade sig och utvecklade sig i rätt riktning liksom.

Vi har fått ett par resor under året. NY, Washington och Philly i februari var en riktig höjdare. Vår första långresa ihop och det gick ju alldeles utmärkt. Fantastiskt kul att träffa långväga familj, uppleva allt som man dagligen ser på film och tv, äta gott och uppleva massor varje dag. Skulle tro att amerikanska östkusten får många fler besök av oss i framtiden. Vi hann med kortisar til Sverige, London och Tyskland också, men i jäførelse var det bara bonusar :)

Jag kan ju inte glömma den 15 mars heller, dagen när jag äntligen fick en guldring på fingret. Andreas planer som nästan gick i stöpet men som blev så bra ändå. En kväll som i varje fall jag aldrig kommer att glömma! Bröllopsplanerna tog av ordentligt men fick av naturliga, och väldigt bra skäl, läggas på is.
För om vi startade året med sorgen efter det barn som aldrig fick växa sig starkt och stort så fick vi ju en ny chans att bilda den familj som vi så gärna vill ha. Just nu känns det som jag varit gravid hela 2008 även om det inte er riktigt sant. Det var ju dagen innan 17 maj-resan med tjejerna som vi tittade på det magiska plustecknet igen. Nu närmar vi oss slutet på väntan och frågar du mig kan vi inte gå i mål snart nog. Att vara gravid er en häftig upplevelse och jag har mått väldigt bra. Även om jag börjar lessna nu så frågar du mig igen om ett halvår så säger jag säkert att det kändes som jag var gravid i två veckor på sin höjd.

Så vi vill tacka 2008, du tog väl hand om oss och har gett oss upplevelser vi alltid kommer att ha med oss i framtiden. Men samtidigt längtar vi så oerhört efter 2009. Vi tror det blir året som hela världen snoddes runt och inget blev sig likt, året då vi upplevde den stora kärleken till ett barn, året då sömnlösheten fick ett nytt ansikte och vår lilla familj i exil blev komplett.
Om det kan vi bara gissa, men vi gläder oss och hoppas ni följer med oss på denna lilla oansenliga blogg ännu ett år så får vi väl se...

Gott Nytt År!

Andreas, Sara, Proppen och Gilbert

Andreas - en partyplanner

Lærdom til 2009 - Man skall ge mænniskor sin chans, de kan faktiskt visa oanade talanger!

Hos oss er det som hos ganska många andra par tror jag. Det er jag som stått før mycket av det sociala planerandet, alltså att bjuda hem folk, fixa middagar, komma ihåg julkort och så vidare. Inget ovanligt med det. Men nu nær jag ær allt annat æn partysugen och inte riktigt engagerat mig så har faktiskt Andreas øverraskat.
Han har styrt ihop en nyårsmiddag med dem på jobbet som också er kvar i stan och inte riktigt hade någon plan. Han har ordnat inbjudningar, styrt upp så att någon gør førrætt, vi tar varmrætt och en tredje tar dessert. Han har handlat och stædat. Han har varnat alla att det er helt OK att vara kvar æven om han øvergødda sambo knyter sig lite tidigt.

Helt enkelt har han planerat nyårsfest før 11 personer helt på egen hand och jag ser verkligen fram emot att få gå på fest i mitt eget vardagsrum.

Gott firande till er alla!

Ær det redan øver?

Mor och far har flugit hem, sista Janssons har blivit uppæten och på jobbet har vi skyltat om från jul till salg.

Himlans tur att julskivan ligger kvar i bilen och att julgranen skimrar vidunderligt vackert och vælkomnande redan innan væckarklockan ringer.

Juldagsmys

Vaknade med matlust, mindre ont i halsen, mindre ludd i huvudet och ett sug efter att kliva upp. Yepp, nu blir det jul för mig också. Mor och far tog en tur till högmässan medan Andreas och jag tog långmorgon med en kort promenad. Har inte fått frisk luft sedan i lördags så det var oerhört skönt att kisa mot solen och sträcka på benen.

Nu är jag parkerad med kaffe och pepparkakor i soffan och de andra tre har dykt in i årets julepussel. Efter en kvart hör jag redan hur de slåss om kantbitarna...

Vill också passa på att tacka för alla fantastiska julklappar vi fått! Vi känner oss jättebortskämda och skall njuta av dem länge.

GOD FORTSÄTTNING ALLA!

Influensa och julstök

Det har varit lite tyst omkring oss men än är vi kvar. Jag har legat med feber, hosta och ont i halsen sedan i lördags och Andreas har på egen hand fått städa, handla och förbereda julen.

Jag brukar egentligen inte bli så sjuk när jag är dårlig men att få influensa när man är höggravid är en ny upplevelse. Mamma och pappa har istället för att komma till dukat bord fått laga mat och julpynta ihop med Andreas medan jag ligger i soffan. Nu håller vi tummarna för att julafton blir bättre och att även jag skall få lust på julmaten.

Julpyssel

Det stormar ordentligt i Haugesund. 25 m/s och 8 gradet varmt ger ganska märkligt julväder. I natt vid 4 tiden satt jag vid vardagsrumsfönstret och fashinerades av krafterna. Coolt.

Trots vädret skall vi ut och få oss en gran idag, sista julklapparna skall handlas in och pepparkaksgarnityr köpas. Har också lovat Andreas att provköra en bil han hittat hos bilhandlaren. Jag tror vi skall klara oss med den vi har, ingen håller med. Ja,ja, testa den skall jag i alla fall göra.

Sverige 1 - Norge 0

Sverige och Norge er helt klart bra och dåliga på olika saker. Ibland vinner Norge, men ofta Sverige. I fråga om julemarknader vinner Sverige med hæstlængder!

Jag saknar julemarknader, lite lustiga hantverk, hemmalagade ostar/korvar/marmelader/godis. Varm gløgg i tummvanteklædda hænder, små bodar och underbara dofter øverallt. I Sverige kænns det som att små och stora julmarknader finns lite øverallt om man tar sig utanfør stan.

I Haugesund betalade vi 50 spænn (eller var det 80?!) per mann før att gå in i en lysrørsbelyst gympasal. Julbodarna var ingenstans att se utan utbudet bestod hær av typ HerbaLife monter, litet bord av Teknikmagasinet och Oriflamesmink. Vilket j-a nerkøp!

8 arbetsdagar kvar

Det kænns helt sjukt men nu har jag bara 8 arbetsdagar kvar. I Norge børjar førældrapenningen ticka 3 veckor føre termin (planerat førlossningsdatum) oavsett vad du sjælv vill. Jag har jobbat mycket gratis i mitt liv men inte denna gången, så jag går hem den 2:a januari før att vænta, vænta, vænta. Ja eller så ær proppen redan hær, kan man inte så noga veta.

Vad skriver man førresten i sin frånvaroassistent: ses någon gång i 2010? Kænns som ett sci-fi datum långt in i framtiden.

Sara 0 - Andreas 1

Har varit på föräldrakurs i Sundsvall, kursen innefattade ett böljbyte och allmännt häng med barn. Efter dennna resan "hem" så börjar jag att förstå lite vad som väntar oss i januari. Och jag ser verkligen fra emot det! Tack till alla hemma i Sundsvall, tack för trevligt selskap, tack för god mat. När vi ses nästa gång er vi förhopningsvis 3 stycken, vara en av oss er officiellt norrman...

Titeln syftar på ställningen i tävligen "antal blöjbyten" som de blivande föräldrarna har.

Bildbevis nedan...

Dinner and a movie

Igår var jag på dejt.
Det børjade att jag blev bjuden på middag ute på stan. Vi åt længe och konversationen fløt bra. Vi startade lite lætt med att diskutera vilket jættejobb det måste vara med bordsplaceringen på Nobelmiddagen och vilken info man får innan om sin bordsgranne, så man kan vælja samtalsæmnen liksom. Men vi hann tæcka både framtidsdrømmar och barn innan middagen var slut.
Sedan gick vi på bio. Vi såg "The day the world stood still". Bra miljøbudskap men annars ganska slætstruken. Bæst var dock nær min dejt tog min hand och log mot mig i mørkret, yes - så skall det vara på bio.

Dejten gick mot sitt slut. Jag fick ingen kyss utanfør dørren men jag er helt sæker på att han låg och strøk mig øver kinden på natten. Tror minsann detta ær han jag vill dela hela mitt liv med...

Samma klæder - samma kropp?

Tænk vad jag tyckte att jag hade en ordentlig kagge nær den førsta bilden togs. Stoltserade med mammabyxor och suckade nær jag skulle ur soffan.

HAHAHAHA

9 veckor senare och samma tischa får jobba ordentligt før att tæcka hela hærligheten.

Æntligen hemma

I natt fick jag hem resten av familjen. En extra væska med julklappar och en trøtt Andreas kom med midnattsflyget. I morse nær jag vaknade kændes det som allt var på plats igen. Nu har han lovat att inte åka bort mer i år.

Inse begränsningar

Jag har aldrig egentligen varit bra på att inse mina begränsningar. Att fysiken sätter stramare ramar när man är gravid är något jag slitit med att ta till mig men nu på slutet har jag verkligen lovat Andreas att vara försiktig med två saker, tunga lyft och att vila när jag är trött.

Resultatet av detta är att jag köpt ett ställebord (skötbord) på Ikea för snart två dagar sedan som det kliar rätt ordentligt i fingrarna att få skruva ihop och inreda.

Problemet är bara att lådan är för tung för mig att lyfta ur bilen (34 kg). Jag fick hjälp av en jättesnäll herre med gravid fru och stor flott bart på Ikeaparkeringen att lyfta in det men jag hade tängt fråga grannen Kjetil om han kunde hjälpa mig att få det in i huset. Kjetil har dock inte visat sig idag så jag får vackert vänta. Har jag ingen lösning imorgon får jag gå ut och öpnna kartongen och bära in skiten bit för bit, det måste väl vara tillåtet?

Ja, som sagt, min bättre hälft med Tålamodet har dragit till Sundsvall...

The monster is out...

Jepp nu har jag tagit locket av boxen. I många långa månader har jag hållit emot, väntat och väntat. Nu fick det vara nog! Nu har jag handlat babygrejor!

Den som säger nu att det är för tidigt kan förbereda sig på motstånd. Det var så otroligt mysigt. Ville bara slänga ner alla mjuka, fina, söta kläder, sockar och mössor rakt ner i handlekorgen men lite återhållsam var jag ändå. Vill att Andreas skall få vara med och njuta lite också.

Så mitt första egeninhandlade babyplagg är (såklart) en vit-rosa body med Hello Kitty tryck. Sen följde en brun pyjamas med oranga apor, täcke, kudde, skötbord, tvättlappar och "skötbordsmadrass". Eftersom det är svårt att gå på känn innan man har något "känn" så går jag efter en inköpslista jag fått i en bok från min jordmor. Det där med "känn" får vi ta sedan.

Jag är väl inte så stolt över det men visst tusan blir jag lycklig av att konsumera!

Gräsänka

Hualigen, Andreas drar till Sundsvall och går på dop i helgen. Han blir borta fredag till tisdag och passar på att besøka familjen eftersom vi inte reser dit i jul.

Så nu er frågan, 5 dagar helt sjælv, vad skall jag hitta på? Skall jag glida ner i soffan efter att ha kørt honom till flyget och sedan inte kika ut igen innan han kommer hem? Eller skall jag go crazy, gøra stan, dricka drinkar och frottera mig med okænda mæn på krogen (nja kanske inte ett realistiskt alternativ...)?

Jag har ægnat två dagar åt en øvertalningskampanj før att få Hege att skolka från jobbet imorgon och hænga med på en heldag till Stavanger med shopping, fika och Ikea. Jobbar fortfarande med det. Kan ju alltid dra på egen hand med inte er det lika kul heller, fyra timmars kørtid och 400 kr i færjeavgifter før att køpa værmeljus och servetter ær kanske att ta i.

Annars gissar jag att det blir en del tv-tittande, lite jobb både på lørdag och søndag (slæppa in artister och se att centrets juleunderhållning går igång), "varfør har du øvergivit mig-samtaler" till Sundsvall och en eller annan promenad i solen om det bjuds på "go-vær".

Gravvorapport december

Uträkning utgår från dagens datum: Ons 3 dec 2008.

Du är på dag 226 av 280. (80,7%).
Du är i vecka 33.
Du har gått 32 fulla veckor och 1 full dag (v32+4).
Du är i 8:e kalendermånaden.
Du är i 9:e graviditetsmånaden (lunarmånaden). [Läs mer här]
Du är i trimester tre.
Beräknat förlossningsdatum Mån 26 jan 2009
Du har 54 dagar kvar till förlossning.

Otroligt att det gått en månad sedan sista gravvorapporten. Vid næsta rapport ær vi farligt næra dagen D. Hur som helst mår vi bra, sover lite illa och har ibland svårt att andas djupt men mår bra. Andreas fick sympatimagemagepanik och har bøjat træna. Min mage mæter 30,5 cm (fundusmål), bebis væger ca 2 kg och jag har gått upp 8,5 kg.

Proppen blir bara starkare och starkare och vi kan tydligt se utanpå magen nær h*n rør sig på kvællarna. Knuffar man lite på hårda stællen knuffar h*n tillbaka. Igår hos jordmor fick dopplern en kick nær den trycktes mot magen. Kommunikation på oføddbebis-nivå. Najs!

Flyting

Idag var det sista gången med vanngym (ja eller gravid-floating som det egentligen är). Känns lite trist faktiskt, det har varit väldigt givande måndagar med varmt härligt vatten, avslappning och stora magar högt och lågt.

För mig har kanske, lite oväntat, det flummiga "åh damer, connecta med er baby" snacket varit viktigast. Det är ju inte jag överhuvudtaget egentligen, jag är en kritisk realist som gillar korta precisa fakta. Men kanske är det just det, att våga vara flummig, att uppmanas och tillåtas ligga 20 minuter i varmt vatten och bara smeka den stora magen, andas djupt och tänka positiva tankar, kanske var det det jag behövde tillåta mig själv?