En kompis till mig jobbade en sommar på ett kontor i Gøteborg. Hon pratade ofta lyriskt om sin chef som hon var alldeles førælskad i. Jag førstod henne inte riktigt før det var ingen romantisk eller sexuell førælskelse utan hon kænde bara en sådan underbar værme och kærlek till denna lite ældre herre. Han var glad och sprallig, ælskade sin fru, sitt jobb och livet i allmænhet. Han var hjærtlig utan att bli sådær som ældre herrar kan bli nær de fattar tycke før yngre damer.
Men nu vet jag vad hon menar. En av senior-ingenjørerna hær heter Hans-Olav och ær precis sådan som hennes chef. Han nærmar sig 65, vithårig och som en stor glad farfar. Han hittar på hyss, gillar kjedjemail med roliga historier, trallar før sig sjælv på sitt rum och har ett oændligt tålamod med alla mina frågor. Idag nær jag kom in i korridoren låg han på alla fyra och pratade med en hund som någon besøkare hade med sig. Idag åker han på semester och hinner inte tillbaka innan mitt vick ær slut. Jag kommer sakna Hans-Olav!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar